Pansar etymologi

Svenska

Förkortning

pansar

1. (militärt, i sammansättningar)kort förpansarfordon

   Sammansättningar:pansarkolonn, pansarskydd, pansarstöd, pansartrupp, pansarvapen, pansarvärn

2. (militärt, i sammansättningar)kort förpansarbrytande

   Sammansättningar:pansarammunition, pansargranat, pansarprojektil, pansarskott, pansarspräng-

Etymologi: Till substantivet.

Varianter:p(förkortning)

Substantiv

pansar

1. hårt eller i högre grad skyddandematerial

   Moderna stridshjälmar utgörs främst av splitterskyddade pansar men hos pansarfordonsbesättningar kan de istället utgöras av en vadderad tyghjälm avsedd som stötskydd.

   Krokodiler, sköldpaddor, bältdjur och myrkottar med mera har utvändigt biologisktpansar som skydd mot till exempel bett.

   Se även tesaurus:Vapen, Försvar, Skydd, Täthet, Täckning

2. (militärvetenskap)apterat skydd hos fordon, enkelt indelat i: aktivt pansar, passivt pansar och reaktivt pansar

   Användning: Främst om tyngre fordonsskydd (skottsäkert och uppåt, etc), ej splitterskydd, vilket ej utför grundidén om direkt skydd mot inkommande projektiler.

   Våra stridsvagnar har tjockt pans

   

   pansar

   Substantiv

   pansar

   1. hårt, skyddandematerial

      Etymologi: *Via tyskan av italienska pancie´ra bildn. till ital. pan´cia buk av lati. pan´tex med samma betydelse (Våra Ord, )

      Besläktade ord:pansra

   Översättningar

   hårt skyddande material

   • danska: panser
   • engelska:
     • amerikansk: armor ^(en)
     • brittisk: armour ^(en)
   • estniska: soomuskate
   • finska: panssari ^(fi)
   • finska: panssari ^(fi)
   • franska: blindage ^(fr)
   • grekiska: θωράκιση ^(el)
   • indonesiska: lapis baja
   • isländska: brynvörn
   • italienska: blindatura
   • kurdiska:
     • Sydkurdiska (arabisk): زرێ
   • lettiska: bruņas

   • litauiska: šarvai
   • polska: pancerz ^(pl)
   • portugisiska: blindagem ^(pt)
   • rumänska: blindaj ^(ro)
   • slovakiska: opancierovanie
   • slovenska: jeklen oklep
   • spanska: blindaje
   • tjeckiska: pancéřování
   • turkiska: zirh
   • tyska: Panzerungf
   • ungerska: páncélzat ^(hu)

   Etimologia

   Etimologia é a disciplina que analisa a descrição de uma palavra em vários âmbitos linguísticos anteriores à sua formação.

   Origem das palavras

   Este dicionário etimológico é um mapa da origem das palavras usadas na língua portuguesa. Etimologias não são definições, são explicações sobre como nossas palavras surgiram e o que significavam.

   Palavras mais vistas

   Trabalho

   A palavra trabalho vem do latim tripalium , termo formado pela junção dos elementos tri , que significa “três”, e palum , que quer dizer

   Denegrir

   A palavra denegrir vem do latim denigrare que significa “ tornar escuro ” ou “ manchar ”. Em latim, denigrare vem da junção de duas

   Amor

   Do latim,  amare , amor . Na língua portuguesa, a palavra amor permaneceu com a mesma grafia do latim: amor . Originalmente, o termo latino

   Religião

   Do latim religio , que significa “louvor e reverência aos deuses”. Os etimologistas discutem bastante a respeito sobre a real origem

   Moleque

   Do quimbundo mu’leke , que significa literalmente “filho pequeno” ou “garoto”. O quimbundo é uma das línguas bantas (da família

   Educar

   Do latim educare , educere , que significa literalmente “conduzir para fora” ou “direcionar para fo