Röjning tallbestånd

Gotthardsson, Johan, Faktorer som påverkar antalet ungskogsröjningar i tallbestånd. Second cycle, A2E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

Abstract

Röjning är en av de viktigaste åtgärderna för att forma framtida skogsbestånd. Röjning har utförts på liknande sätt under de senaste 50 åren och har inte gynnats av samma tekniska utveckling som drivning. För att upprätthålla ett hållbart skogsbruk är det viktigt att skogsvården utförs på ett korrekt och kostnadseffektivt sätt.

Syftet med denna studie är att finna de ståndortsfaktorer och skogsvårdsfaktorer som påverkar antalet röjningar i ungskogar planterade med tall på Holmens skogsmarker vid Rimbo, Delsbo och Vindeln. I studien har både röjda och och oröjda bestånd undersökts.

De oröjda bestånden där första röjningen behöver utföras tidigt fanns främst på marker med långvarigt rörligt markvatten som indikerade god bonitet enligt denna studie. Kortare hyggesvila ledde till en ökad höjddifferens mellan huvudstammar och röjstammar vilket minskade risken för mer än en röjning.

Resultatet från de röjda ytorna visade att tidiga röjningar på fuktiga marker ökade risken för fler röjningar genom konkurrens från stubb

  • röjning tallbestånd
  • Röjning bland tall

     

      Skogsröjning

    15 inlägg  visningar 3 följer Svara, dela mm   

    Fredrik B   - tor 28 jul ,

    tor 28 jul , # Detta gäller ett tallbestånd som är ca meter högt. Man ser ganska tydligt vilka stammar som kommer att bli huvudstammarna genom att titta dimetern.

    Mellan tallarna är det som en vägg med björk som är ca 3 meter högt.



    Finns det ett röjningsbehov här eller är det onödigt jobb?

    Ska man plocka bort de tallar som man ser inte kommer att bli huvudstammar eller ska man låta de stå för en gallring?


       TS

    skog+ terri   - tor 28 jul ,

    tor 28 jul , # ta bort all björk om de inte blir förstor luckor o gallara lite i tallen så de blir fria i luften


    Fredrik B   - ons 10 aug ,

    ons 10 aug , # Beståndet är nu röjt. Jag tog all björk och en del av de tallar som var under 7 cm i diameter (brösthöjd) som stod trångt.
    Jag stamkvistade de tallar som verkade finast. Vissa tallar känns fortfarande som de står trångt om man tittar på topparna men det ser helt klart bättre ut.

    Därefter gjorde jag två provytor på m2 st. Försökte ta 2

    Forsmark, Victoria, Räcker det tillsammans med en röjning i tallbestånd i norra Sverige?. Second cycle, A1E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

    Preview

    PDF
    kB

    Abstract

    Röjning existerar en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets tillväxt och skördeutfall. Olika samt delvis motstridiga mål måste beaktas nära röjningstillfället. inom praktiken blir många bestånd röjda mer än ett gång. ett orsak mot upprepad röjning är för att det kunna uppstå behov av förnyad lövröjning då stubbskott äger vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande förmå också påverka nästa skötselåtgärd, dvs. gallringen. Stubbskott samt annan underväxt påverkar skördarens prestation inom gallring samt en upphöjd förekomst från underväxt medför också för att en sektion av virkesproduktionen förs ovan till fel stammar. Därför är detta vanligt tillsammans s.k. underväxtröjning i samband med gallring.

    Syftet med arbetet var för att ta reda på inom vilken omfattning stubbskottsbjörk samt övrig underväxt förekommer inom röjda etablerade ungskogsbestånd vid olika ståndortsindex samt hur förekomsten varierar beroende vid beståndets höjd och stamtäthet vid inledande röjningstillfället. Utifrån detta skulle studien ur kostnads- samt kvalitetssynpun