Karaktär motsats

Så bildas par av motsatser i världens språk

eventNewsArticle

standard-article

false

{ "dimensions": [ { "id": "t", "name": "Global categories", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "ds", "name": "Keywords", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "", "name": "Person", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "", "name": "Tag", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "ry", "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb )", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "ing_nyheter", "name": "Forskning", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} }, { "id": "", "name": "Tema (Webb )", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "åk2", "name": "Språk, litteratur och kultur", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} }, { "id": "", "name": "Themes (Webb )", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "d", "name": "Keywords (Webb )", "enumerable": false, "entities": [ { "id": "lingvistik", "name": "lingvistik", "entiti
  • karaktär motsats
  • Det finns två huvudtyper av karaktärisering som vanligtvis används i skrivna verk: direkt karaktärisering och indirekt karakterisering. Direkt karaktärisering används av en författare i berättelsen om ett verk och inkluderar beskrivningar och kommentarer som direkt beskriver karaktären och utseendet på en karaktär. I motsats till detta sker indirekt karaktärisering utanför berättelsen och inkluderar vanligtvis dialog, kommentarer andra gör om en karaktär, en karaktärs handlingar och hans eller hennes tankar. Båda dessa typer av karaktärisering är lika viktiga, eftersom de kan användas av en författare på olika sätt och för olika effekter.

    Oavsett vilka typer av karaktärisering en författare använder, är processen att utveckla en karaktär i en berättelse ganska viktig. Karakterisering, i allmänhet, är processen att använda olika element för att ge läsare information om karaktärer i en berättelse. Dessa tillåter en läsare att bli mer fäst vid vissa karaktärer och att bättre förstå relationer som utvecklas mellan dessa karaktärer.

    En av huvudtyperna av karaktärisering är direkt karaktärisering. Detta är användningen av direkta beskrivningar och kommentarer från en författare, ino

    Romananalyser

    Romaner kan läsas från flera perspektiv och olika läsare kan uppleva innehållet på olika sätt.

    För att analysera och beskriva en roman kan bland annat dessa metoder användas:

    • Referat (beskrivning av handlingen)
    • Stil och teknik (hur gestaltas innehållet och hur är berättelsen upplagd)
    • Tematik (analys av teman)
    • Referenser (bland annat jämförelser med andra romaner)
    • Budskap (har beröring med tema, men skiljer sig ändå åt)

    För att visa på hur det kan gå till att analysera romaner följer exempel där kända romaner ges fördjupning genom att bland annat använda några av de i listan nämnda metoderna.

    Selma Lagerlöf – Kejsarn av Portugallien

    Jean-Paul Sartre – Äcklet

    George Orwell – Djurfarmern (Djurens gård)

    George Orwell –

    Ernest Hemingway – Den gamle och havet

    Termer att käna till

    Allegori – en berättelse där saker som framställs även betecknar något annat av abstrakt karaktär. Ett känt romanexempel är Djurfarmen av George Orwell.

    Allvetande berättare – där berättandet sker från ett allvetande perspektiv.

    Anakroni – förflyttning i tid i en berättelse, det vill säga att skedet i berättelsen flyttas bakåt (s.k. flashback) eller framåt i tid.