Sverige röstar
Sverige i Valsamverkan
Skapa politisk historia genom att få in flera nya partier och minst 15 exceptionella politiker i riksdagen på en gång. Som sedan kan göra skillnad. Vill du hänga med?
Hur hamnade vi här?
Vår syn på verkligheten beskrivs här.
Håller du med?
Vad är vår lösning?
Att bättre politiker från de nya partierna kan komma in i riksdagen genom valsamverkan på en gemensam valsedel.
Vad som krävs
provröster ger överenskommelser med nya partier och en gemensam valsedel plus ca en miljon kronor för valsedlar. Lätt.
Mot valseger
Första lilla steget är att du provröstar, vilket är enkelt.
Diagrammet visar totala antalet röster som Sverige i Valsamverkan (SiV) har fått samt hur många röster som etablerade partier har förlorat. Peka på respektive stapel så visas exakta värden.
Antalet förstagångsväljare som röstar på SiV = 5
Låt oss få in dessa partier
Vi hoppas och tror att alla dessa partier vill delta i denna valsamverkan. Provrösta är ett bra sätt att visa dem att du också tycker det.
Provröstningen sker med BankID. Här beskrivs hur du skaffar BankID (Om du inte redan har).
Partiknappen leder till en partiinformationss
Riksdagsval i Sverige
Riksdagsval i Sverige är dem allmänna omröstning till Sveriges riksdag, var alla svenska medborgare vilket någon gång har varit folkbokförda inom Sverige samt har fyllt 18 tid får existera med samt välja riksdagens ledamöter samt ersättare.[1][2][3]
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Allmänna val inom Sverige till val från ledamöter från riksdagen kallas för riksdagsval. Andra allmänna val hålls på europeisk, regional samt lokal nivå, och kallas då Europaparlamentsval, regionval respektive kommunval.
Väljarna röstar vid ett område och besitter möjlighet för att samtidigt ge en kandidat en speciell personröst.
Hur valen går till regleras i vallagen. Valsystemet existerar nästan helt proportionellt. detta innebär för att riksdagen bör sättas samman så för att platserna, dem så kallade mandaten, fördelas proportionellt mot hur väljarnas röster fördelats mellan partierna. Samtidigt bör mandaten fördelas så för att varje valkrets blir representerad med en antal mandat som existerar proportionellt mot antalet röstande i valkretsen. För för att åstadkomma detta används den jämkade uddatalsmetoden och enstaka kombination från fasta mandat och utjämningsmandat. Riksdagsvalet visade dock för att Sveriges valsystem inte plats helt
Kakor på
Snabba fakta
Senast uppdaterad:
I det senaste riksdagsvalet deltog 84,2 procent av dem som fick rösta. Det var en minskning med tre procentenheter jämfört med Även valdeltagandet i valen till kommun- och regionfullmäktige minskade.
Det hittills högsta valdeltagandet i ett riksdagsval var , då 91,8 procent av dem som fick rösta deltog. Även i valet var valdeltagandet över 91 procent. Efter det minskade valdeltagandet successivt under och talen och nådde som lägst 80,1 procent
| Tabellinnehåll | |||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valdeltagande i riksdagsval, procent | 90,8 | 91,8 | 90,7 | 91,4 | 89,9 | 86,0 | 86,7 | 86,8 | 81,4 | 80,1 | 82,0 | 84,6 | 85,8 | 87,2 | 84,2 |
| Valdeltagande i regionfullmäktigval, procent | 90,7 | 90,5 | 89,2 | 89,8 | 88,0 | 84,2 | 84,0 | 84,3 | 78,1 | 77,5 | 78,8 | 81,0 | 82,4 | 83,7 | 80,2 |
| Valdeltagande i kommunfullmäktigval, procent | 90,5 | 90,4 | 89,0 | 89,6 | 87,8 | 84,0 | 84,3 | 84,4 | 78,6 | 77,9 | 79,4 | 81,6 | 82,8 | 84,1 | 80,5 |
Därefter vände trenden och det blev återigen blivit allt vanligare att rösta i riksdagsvalet. Det ökade i fyra på varandra följande val, men i det senaste valet minskade valdeltagandet, och blev