Utav vilken anledning firar vi valborg
Varför firar vi Valborg?
Valborgsmässoafton i Sverige är idag förknippat med majbrasor och studentfirande. Men varför firar vi egentligen Valborg?
Idag firas valborgsmässoafton i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Slovenien, Tjeckien och Tyskland den 30 april eller första maj. I Sverige tänder man bål och sjunger vårvisor, framförallt i studentstäderna är valborg en festlig affär. Eldbålet som tänds har många namn och kallas valborgseld, valborgsmässobål, majbål, majkasa eller majbrasa. Förr tändes elden för att bränna upp det gamla och ge plats åt det nya.
Helgonet som gav upphov till tyska Walpurgisnatten
Högtiden härrör dels från Sverige, dels från talets Tyskland. I Tyskland firades Valborg till minne av det katolska helgonet Sankta Walpurgis. Enligt tysk tradition var natten mellan den sista april och förste maj ett tillfälle för häxsabbat, då häxor red på kvastar eller getter för att möta djävulen. Under Walpurgisnatten tände man därför eldar och förde oväsen genom rop och skrik för att mota bort häxorna. Till Sverige kom den tyska högtiden under medeltiden. De tyska sederna smälte samman med de svenska utsläppen av boskap för sommarbete, då eldar användes för att mo
När sista april nalkas ställer sig flera frågan varför firar man valborg? detta är ett högtid liksom signalerar vinterns avslut samt vårens start. Denna tradition, rotad inom historien, existerar en tidsperiod för gemenskap och firande där majbrasor lyser upp kvällshimlen samt vårvisor ljudar mellan träden.
Historiens lågor: Valborgs medeltida ursprung
Valborgsmässoafton, eller Valborg, har sina rötter inom medeltiden samt är starkt förknippad tillsammans helgonet Sankta Walpurgis. denna var enstaka abbedissa inom Tyskland beneath talet samt blev helgonförklarad den 1 maj. inom Sverige började man fira Valborg inom hennes namn under talet. Men detta var ej bara en helgonfirande; detta fanns även en tro på för att denna tidsperiod var då häxor samlades för för att fira häxsabbat. Därför tändes eldar på grund av att skydda sig mot onda andar och till att rena marken inför sommarens kommande arbete. Bystämmor hölls även, där byns ärenden diskuterades och nya byäldstar valdes.
Majbrasans betydelse
Majbrasans lågor har genom tiderna varit en tecken för ljus och hopp. Elden ansågs ha ett renande konsekvens och fanns en huvud punkt på grund av bygemenskapen. inom dagens firande samlas människor runt brasorna för för att njuta från värmen, musiken och varandras sällskap. detta är
Historien bakom valborgsfirandet och första maj
"Sköna maj välkommen till vår bygd igen" eller "O, hur härligt majsol ler". Sångerna är många om vår favoritmånad - maj. Våren är i full gång, det är fest i luften och allting i naturen är så nytt och fint. Det börjar redan sista april, valborgsmässoafton, då är det fest. Man tänder eldar och hälsar våren välkommen.
Bild: Henryk Kotowski
Enligt gammal folktro var onda krafter i rörelse under valborgsmässoafton då vinterhalvåret övergick i sommar. Man tände då eldar för att skrämma bort allt trollpack. Eldarna skyddade därtill mot rovdjur som var ute efter boskapen som släppts ut på årets första bete.
Valborgsfirandets historia
Att fira första maj är en gammal tradition. Redan under Sveriges katolska medeltid var 1 maj en helgdag som firades till minne av två av Jesus apostlar (lärjungar), Jakob och Filippos. Innan festdagen höll man fasta.
Senare, på talet, började man fira dagen som en helgondag, tillägnad Sankta Valborg. I samband med det flyttades fastetiden. 1 maj skulle då istället vara en förberedelse inför en fasta, och precis som fastan före påskdagarna så blev nu också 1 maj en dag när man