Skånska på stockholmska

Scanian dialect

Dialect of southern Swedish

This article or section appears to contradict itself. Please see the talk page for more information.(September )

Scanian (Swedish: skånska[ˈskɔ̂nːska]) is an East Scandinavian dialect spoken in the province of Scania in southern Sweden.

Broadly speaking, Scanian has been classified in three different ways:

  1. Older Scanian formed part of the old Scandinaviandialect continuum, and is bygd most historical linguists considered to be an East Danish dialect group.[2]
  2. Due to the modern-era influence from Standard Swedish in the region, and because traditional dialectology in the Scandinavian countries normally has not considered isoglosses that cut across state borders, the Scanian dialects have normally been treated as part of the South Swedish dialects bygd Swedish dialectologists.[3]
  3. Many of the early Scandinavian linguists, including Adolf Noreen[4] and G. Sjöstedt,[5] classified it as "South Scandinavian", and some linguists, such as Elias Wessén, also considered Old Scanian a separate language, classified apart from both Old Danish and Old Swedish.[6]
  4. skånska på stockholmska
  5. Vad är egentligen stockholmska?Wikipedia beskriver det som ett samlingsnamn för de olika dialekter och sociolekter som talas i Stockholm. Det kan vara svårt att definiera stockholmska eftersom den så lätt plockar upp ord från andra dialekter/språk och kan ändra sig helt mellan generationerna.

    I boken ”Stockholmsspråk – dialekt, ekenssnack och rikssvenska” av Magnus Hansson kan man läsa: Stockholm har länge varit en plats dit människor från olika delar av Sverige flyttat och stockholmsdialekter är därför blandningar av en rad andra dialekter. Från stockholmskan sprider sig ofta uttal och ordvändningar sen vidare ut i landet för att till slut ses som rikssvenska.

    Ekenssnacket tror många är en äkta stockholmsdialekt, men det kom faktiskt till hos inflyttade ungdomar som på talet pratade – och ville prata – annorlunda än infödda stockholmare. Idag kan den s k rinkebysvenskan/förortssvenskan beskrivas som ett nytt slags ekenssnack. Den talas i vissa svenska invandrartäta områden, särskilt i eller utanför större städer, och sprider sig även till dem utan invandrarbakgrund.

    ”Eken” är sen slutet av talet ett av Stockholms smeknamn. Åtminstone enligt Wikipe

    Stockholmska

    Stockholmska är ett samlingsnamn för de olika dialekter och sociolekter som talas i Stockholm. Den äldre stockholmskan från talet var framförallt mest lik och närbesläktad med de dialekter som har talats på landsbygden utanför Stockholm, framför allt i södra Uppland och i norra Södertörn, men har även historiskt haft vissa drag som särskilt den från dessa.[1] Talspråket i Stockholm har dock alltid skilt sig åt mellan olika socialgrupper, och till exempel borgerligheten och arbetarklassen har talat olika sociolekter, med avseende på bland annat uttal och ordböjning.[2]

    Stockholm har alltid varit en inflyttarstad, och stockholmskan har därför genom historien påverkats av dialekterna och språken som dessa immigranter har talat. Detta gäller till exempel under medeltiden, då många tyskar var bosatta i Stockholm och andra handelsstäder i Sverige, vilket påverkade språket. Under industrialiseringen i slutet av talet var även inflyttningen till Stockholm betydande, vilket medförde många språkliga förändringar i stadsdialekten.[3] I slutet av talet uppstod nya språkliga varieteter i Stockholm och andra städer, ibland kallade förortssvenska, som är påverkade av o