Björnars vikt

Brunbjörn

Pälsen är tjock och egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser varierar ifrån ljusbrun mot nästan mörk, men även mycket ljusa färgvarianter kunna förekomma. Unga björnar äger ofta enstaka ljus illustration runt halsen. Varje tramp har fem långa samt böjda klor som djuret björn använder på grund av att krafsa fram föda och klättra i träd med. Björnens kranium visar att den är allätare, de kraftiga hörntänderna används för för att döda byten, medan dem trubbiga kindtänderna maler sönder vegetabilisk föda.

Nosen är björnens viktigaste sinnesorgan och djuret björn är försedd med en finkänsligt luktsinne. Björnen äger en vass hörsel, dock troligen lite sämre ögonkontakt än människan. När den blir osäker ställer den sig ofta upp vid bakbenen till att ett fåtal reda vid vad den har framför sig, detta är dock inget hotbeteende.

Björnar kan röra sig ovan stora områden på en dygn samt en björn är många snabb vid kortare sträckor, upp mot 65–70 km/h. De existerar även duktiga klättrare samt goda simmare.

 

Visslande och rytande läte

Ofta talas det ifall att björnar ibland besitter ett visslande ljud. nära rundfrågning bland naturfotografer, jägare och djurparkspersonal är detta dock svårt att ett fåtal belagt för att björnar är kapabel vissla. detta finns dock en samsyn kring för att björnar besitter et

  • björnars vikt

    • Brunbjörn

    Brunbjörn (Ursus arctos) är ett växt- och köttätande däggdjur som ingår i familjen björnar och som har ett stort utbredningsområde i holarktis. Grizzlybjörn, kodiakbjörn och den utdöda mexikanska brunbjörnen är alla underarter till brunbjörn.

    Utseende

    [redigera | redigera wikitext]

    Brunbjörnen känns igen på sitt stora huvud, små ögon och öron samt puckeln över frambogen/skulderpartiet. Pälsen är tjock och färgen varierar från ljusbrun till mörkbrun, även brungrå päls kan förekomma. Yngre björnar har ofta en ljusare halsbandslik teckning runt halsen. Brunbjörnen har sommar- och vinterpäls och byter dessa under senvåren respektive tidig höst.[4] Brunbjörnen uppvisar en rad lokala variationer över sitt stora utbredningsområde vad gäller storlek, vikt, skallform och färg på päls. Generellt kan man säga att brunbjörnen är större ju längre norrut den förekommer. För lokala morfologiska variationer se Underarter. I en normalt byggd individ har den en längd, från nos till svansrot, mellan 1,7 och 2,8 meter och en mankhöjd på cirka 90 till centimeter. Vikten varierar beroende på årstid, men är som störst på hösten innan vintersömnen. Vikten för en hanne är normal

    Björnar

    Björnar (Ursidae) är en familj av större rovdjur och som idag omfattar åtta arter som förekommer över stora delar av norra och södra halvklotet. Björnar lever i Eurasien, Nord- och Sydamerika och de fanns tidigare även i norra Afrika. Arterna är främst allätare med undantag av jättepandan som huvudsakligen lever av bambuskott och isbjörnen som har kött som huvudföda.

    Systematik

    [redigera | redigera wikitext]

    Evolutionärt uppträdde björnar jämförelsevis sent. De äldsta kända äkta björnarna levde under den senare delen av tidsperioden tertiär.

    Yttre systematik

    [redigera | redigera wikitext]

    Björnar ingår i ordningen rovdjur (Carnivora) och där i underordningen Caniformia.[1]Kattbjörnens systematiska tillhörighet är omdiskuterad, den placeras ibland till halvbjörnarna, ibland till björnarna och ibland till den egna familjen Ailuridae. Olika genetiska undersökningar visade motstridande resultat.[2]Glasögonbjörnen är den enda nu levande medlemmen av underfamiljen Tremarctinae. Till denna underfamilj hör dock även den utdöda arten Arctodus simus.[3] Arten jättepanda räknas också till en egen underfamilj, Ailuropodinae. De övriga sex arterna räknas till